Välkommen och Glad Påsk på dig !

 

Glad

Påsk

 

 

 

 

PÅSKENS ALLA DAGAR

 

När det gäller påskhelgen och dess alla dagar

så inleds den egentligen på Palmsöndagen.

Det är söndagen före påskveckan.

Denna söndag har fått sitt namn från den dag då

Jesus tågade in i Jerusalem, och hans väg beströddes med palmkvistar.

Eftersom det i Sverige inte finns palmer så utsmyckas kyrkor med videkvistar.

Många av dagens påskbuketter består också av videkvistar blandat med påskliljor.

 

Måndagen efter Palmsöndagen kallades ofta förr för Svart Måndag.

Detta namn tror man kom av att alla skorstenar skulle sotas just

denna dag för att vara vita och rena då fettisdagen kom.

Andra namn på Måndagen efter Palmsöndagen är

Blå Måndag, Bull Måndag eller Lat Måndag.

Namnet Blå Måndag tror man beror på att altaret i kyrkan kläddes i blått.

Bull Måndag tror man kommer av att det var den dagen som

drängarna skulle bjuda pigorna på en fastlagsbulle

för att i gengäld kanske kunna få ett påskägg på påskafton.

Denna måndag var förr en ledig dag

och kan därför ibland också kallas för Lat Måndag.

Fettisdagen är tisdagen efter fastlagssöndagen och

tisdagen i påskveckan.

Den första tisdagen efter fastlagssöndagen,

var förr den sista dagen då man fick äta gott innan

den egentliga fastan som förr började på Askonsdagen

och pågår till och med Påskafton..

Den betecknar alltså den sista dagen innan den kristna fastan inleds.

Denna Fettisdag infaller i februari eller början på mars,

och är numera den dag då man för första gången

för året får äta semlor.

Tidigare var fettisdagen den

enda dagen som man fick äta fastlagsbullar (semlor).

I dagens kyrkoår infaller fettisdagen också 40 dagar senare i påskveckan

Fettisdagen i Påskveckan kallas ibland också för Vit tisdag.

Det namnet kan ha två ursprung.

Dels kan det komma av att semlan som man åt denna dag

var bakad på vitt mjöl som förr i tiden var mycket dyrt och lyxigt.

Men namnet kan också komma av att det var

den här dagen som tvätten skulle tvättas inför påskhelgen

så att allt skulle vara skinande rent.

Askonsdag och Dymmelonsdag

Askonsdagen är den dag då den egentliga fastan började.

Askonsdagen infaller 40 dagar före påsk.

Namnet kommer troligen av att prästen i den katolska kyrkan

strödde aska på de som kom till kyrkan för att

erkänna sina synder och be om förlåtelse.

Sedan skickades de ut ur kyrkan för att på skärtorsdagen

få komma tillbaka som "en renad" människa.

Onsdagen i påskveckan kallas för

Dymmelonsdagen och är den dag då påskfriden börjar.

Från klockan 10.00 på denna onsdag skulle man förr i tiden

inte hålla på med något som orsakade buller

t ex snickra, hugga ved, väva eller liknande.

Det skulle vara så tyst som möjligt. Inte ens kyrkklockorna fick ringa.

Kläpparna i klockorna kläddes eller byttes ut

mot träkläppar för att inte höras så högt.

Förr trodde man att tiden från Dymmelonsdagen

till Påskdagen var den farligaste tiden på hela året,

eftersom det var under den tiden som häxor och annat otyg var i farten.

Så alla gjorde allt de kunde för att skydda sig

mot dessa häxor och otyg.

Ibland kallas Dymmelonsdag för Lymmelonsdag.

Det kan ha sin förklaring i att man skojar lite extra med sina medmänniskor.

Bland annat är det populärt att på dymmelonsdagen

sätta roliga lappar på sina medmänniskors ryggar.

 

Skärtorsdagen är namnet på den första av påskhelgens tre heliga dagar.

Namnet skärtorsdag kommer troligen från gammelsvenskans ord -

skära - som betyder rena.

Det här var den dag då Jesus åt sin sista måltid med sina lärjungar.

I den gamla folktron var även denna dag en farlig dag att vistas ute.

Skärtorsdagsnatten var en typisk natt då häxor och annat otyg var ute.

Därför var det säkrast att hålla sig inomhus och

skydda sig mot dessa på alla tänkbara sätt.

 

Påskafton är idag den dag då vi äter en festlig måltid

och umgås med släkt och vänner.

Men förr i tiden var påskafton den sista dagen av fastan

och därmed den dag då allt skulle förberedas till Påskdagen

som förr var den stora festdagen.

Påskdagen är en av påsken två viktigaste dagar.

Den första är långfredagen som förr kännetecknades av

sorg och återhållsamhet, medan påskdagen är motsatsen.

Påskdagen var tidigare den dagen då alla festligheter efter fastan började.

Tystnaden som präglat de andra dagarna i påskhelgen bryts

och kyrkklockorna ringde, orgelmusiken spelades i kyrkorna

och allt började leva upp igen.

Jesus hade återvänt till de levande och det skulle firas.

Annandag Påsk var ungdomarnas dag.

Pigor och drängar firade och festade.

Även de mindre barnen kunde ha egna fester den här dagen.

Det hände att de utklädda till påskkärringar eller att en blivande

brud och brudgum gick runt i gårdarna

och delade ut sina egna hemgjorda kort.